Arkiven berättar
Sidhuvud

Arbete och hushåll

I arkiven finns information om de flesta av livets skeenden. När ett barn föddes registrerades det i en födelse- och dopbok i den församling där föräldrarna bodde. I husförhörslängden fanns man införd som en del av ett hushåll, när man gifte sig antecknades man i församlingens vigselbok och när man dog skrevs man in i död- och begravningsboken. Gick man i skolan finns det betygsuppgifter, gjorde man något brottsligt finns det nedskrivet i en dombok eller en polisrapport och var man aktiv i en förening kan det finnas ett arkiv bevarat efter den. Var man intagen på sjukhus kan det finnas en sjukhusjournal och köpte man ett hus finns det köpehandlingar i fastighetsinskrivningens arkiv.

Det finns information om arbetslivet i arkiven men det kan vara svårare att hitta uppgifter om man inte arbetat statligt. Efter statliga myndigheter finns mycket arkivmaterial sparat. För alla som betalat skatt finns det inkomstuppgifter i taxeringslängder och yrkestitlar kan ha antecknats i kyrkoböckerna. Om inte arbetsplatsen har ett bevarat arkiv är uppgifter människors arbetsliv knapphändiga.

Efter ett fåtal personer finns det enskilda arkiv bevarade. Det är arkivmaterial ihopsamlade av dem själva eller av deras släktingar. Ett exempel är Tage Hedborg som bodde i Kramfors under sågverksindustrins storhetstid. Arkivet efter honom består av 90 volymer och innehåller en stor mängd fotografier, brev och räkenskaper.

Stora gästrummet i Tage Hedborgs hem 1916
Fotografi av stora gästrummet 1916, ur Tage Hedborgs personarkiv, Landsarkivet i Härnösand.

De flesta människor kommer man inte alltid så nära genom att titta på arkivmaterial. Bouppteckningar är dock ett exempel på arkivmaterial som är spännande. En bouppteckning är en förteckning där hemmets tillgångar och skulder räknades upp, efter att en person avlidit, för att ligga till grund för arvskiftet. Men dokumenten säger så mycket mer. Är det en bouppteckning efter en handelsman har man ofta räknat upp hela varulagret, är det en stor bostad är möblerna ofta indelade i vilket rum de stod i och är det ett jordbruk är ibland kreaturen uppräknade och till och med namngivna. Genom bouppteckningarna får vi en bra bild av samhället till exempel vad en piga ägde, vilka varor man kunde köpa, vad en häst var värd och hur en bostad såg ut.

Greens affär, ur Stadskamreren Hjalmar Falks, Jukkasjärvi sn, samling
Fotografi av Greens affär, ur Stadskamreren Hjalmar Falks, Jukkasjärvi sn, samling, Landsarkivet i Härnösand.

 

Välj uppgift i menyn till höger.

© Riksarkivet Landsarkivet i Härnösand