Arkiven berättar
Sidhuvud

Hälsa, sjukdom och död

Kyrkoarkiven är en av de bästa källorna till information om befolkningens sjukdomar. I död- och begravningsböckerna finns oftast dödsorsaker angivna och under perioder där en viss sjukdom härjat syns tecken på detta i kyrkböckerna. Hela familjer kan ha avlidit samtidigt exempelvis till följd av kolera som härjade i Sverige under 1800-talet. Spädbarnsdödligheten var mycket högre förr och de sjukdomar barnen dog av är inte nödvändigtvis dödliga idag. Orsakerna till den höga spädbarnsdödligheten var bland annat kalla och dragiga bostäder, dålig kost och bristande hygien.

Från Österåsens sanatorium, en sjuksal år 1902
Fotografi från sjuksal 1902, ur Fotosamling om Österåsens sanatorium, Landsarkivet i Härnösand.

Spetälska och tuberkulos är två sjukdomar där speciella sjukhus inrättades runt om i landet. Järvsö sjukhus var ett sjukhus för patienter drabbade av spetälska. För tiden 1864-1944 finns arkivmaterial bevarade. Tuberkulos skördade i slutet av 1800-talet ungefär 10 000 liv årligen i Sverige och för att komma till bukt med denna sjukdom anlades sanatorier runt om i landet. I närheten av Sollefteå fanns Österåsens sanatorium och arkivet innehåller material från 1901-1981. Arkiven för Järvsö sjukhus och Österåsens sanatoriums arkiv finns bevarade på Landsarkivet i Härnösand.

Inte bara fysiska åkommor drabbar människor utan även psykiska. Det fanns många olika orsaker till varför en person blev intagen på sinnessjukhus. Det kunde vara religiösa grubblerier, depression, olycklig kärlek, demenssjukdomar och psykiska åkommor. På Landsarkivet i Härnösand finns arkiv efter flera sinnessjukhus i Norrland och dessa är Umedalens sjukhus (Umeå), Sidsjöns sjukhus (Sundsvall), Furunäsets sjukhus (Piteå) och Gådeå sjukhus (Härnösand). Vad som ansågs normalt var det som var friskt, alltså var det avvikande och störande något sjukt. Hospitalen var platsen där de sjuka skulle spärras in och förhoppningsvis rättas till. Många spenderade bara korta perioder på hospitalet men andra förblev inspärrade för resten av sitt liv.

Arkiven innehåller dock inte bara sjukdom och död utan också lyckliga tilldragelser. I kyrkoarkivens födelse- och dopböcker redovisas alla nyfödda barn inom församlingen. I provinsialläkarens arkiv kan man i barnmorskedagböcker få reda på mer om själva förlossningen då modern inte födde barnet på sjukhus utan hemma.

En sida ur barnmorskan Maria Sjöströms dagbok
Barnmorskedagbok 1912, ur Provinsialläkarens i Umeå distrikt arkiv, Landsarkivet i Härnösand.

 

Välj uppgift i menyn till höger.

 

© Riksarkivet Landsarkivet i Härnösand