Kartor och ritningar

I många av de arkiv som innehåller material om skog finns ett stort antal kartor och ritningar. Det gäller både de statliga och enskilda arkiven.

Det kan vara kartor över flottleder, flottningsdistrikt, regleringar, skogar, kronoparker och revir, ritningar över sågverk, hyvlerier, kontor, bostäder, båtar och skogsmaskiner för att nämna bara några exempel.

Se ett urval kartor och ritningar

Arkiven

Innehåll:

Exempel på statliga arkiv

Domänverket

Länsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelsen

 

Exempel på enskilda arkiv

Flottningsföreningar

Kopparfors AB

NCB

Här följer historik om några arkivbildare som kan kopplas till verksamhet inom skogsbruk. Det ges också några exempel på arkiv, både statliga och enskilda inom området. Arkiven förvaras av landsarkivet.

 

Exempel på statliga arkiv

Domänverket

Domänverket kan sägas ha sitt ursprung ur riksjägmästarens ämbete. Det inrättades 1634 för att kronan skulle ha uppsikt över kronoparker och andra allmänna skogar samt över den bevakande personalen i jägeristaten. Ämbetet upphörde 1682 och ansvaret lades över på landshövdingarna fram till 1780. Då tog överhovjägmästaren över till 1824 då det var landshövdingarna som fick ansvaret på nytt. Det varade till att Skogsstyrelsen inrättades 1859.

Skogsstyrelsen slogs 1883 samman med Kammarkollegiums Domänbyrå, som förvaltade de statliga jordbruken. De blev tillsammans Domänstyrelsen. Den hade den högsta ledningen av Domänverket. Domänstyrelsen hade ansvar för att den högsta förvaltningen av kronoparker, allmänningar och boställsskogar i skogsstatens vård. Den skulle utöva kontroll över övriga allmänna skogar och verka för god skogshushållning och jaktvård. Mellan 1902-1912 låg den nyinrättade Forstliga försöksanstalten under Domänstyrelsen. Den blev senare Statens skogsforskningsinstitut.

Skogsvårdsstyrelser inrättades 1905 för att ha tillsyn över den enskilda skogsvården och tog då över en del av Domänstyrelsens uppgifter.

Domänstyrelsen och skogsstaten blev affärsdrivande verk 1912 och kallades Domänverket från 1921. Domänstyrelsen och Domänverket ansvarade för och hade tillsyn över att skogsordningarna följdes tills Skogsstyrelsen inrättades på nytt 1942. Den var centralt ämbetsverk för enskild skogsvård.

Domänverket har varit indelat i en central förvaltning som kallats bl.a. skogs- eller domänstyrelse. En regional eller lokal förvaltning har också funnits. I dessa fanns överjägmästardistrikt (senare regioner), revir och bevakningstrakter som senare hade skogs- och markförvaltningar och kronojägaredistrikt. En viss omorganisering ägde rum 1935 då förvaltningen av kyrklig skog lades under stiftsnämnden.

Domänkoncernen var Sveriges största markägare och bedrev skogsbruk, markförvaltning och träförädling samt även en omfattande turist- och fritidsverksamhet på sina marker. Det fanns camping- och semesteranläggningar och även jakt- och fiskeupplåtelser.

Under 1989/1990 började Domänverket förbereda sig på en kommande bolagisering. Det blev en organisation i divisioner med krav på lönsamhet och utdelning. Regionkontor och revir upphörde. De ersattes av ett mindre antal skogsförvaltningar. De sorterades in under divisionen Domän Skog. Nyttjanderättsförvaltningarna uppgick i division Domän Mark. Domänverket bolagiserade 1992. Då bildades det helstatliga Domän AB. Man skulle bedriva skogsbruk och virkesförädling, förvalta statens skogar och jordbruksmark och även driva annan därmed förenlig verksamhet.

Assi Domän bildades 1994 genom en sammanslagning av Domän AB, ASSI och NCB. Det statliga bolaget blev ett privat företag genom en omfattande utförsäljning av aktier till enskilda.

Här ges ett par exempel från den stora mängd arkiv som förvaras under rubriken Domänverket.

Kungl. Domänstyrelsen. Skogsbyrå I-III samt Skogstekniska byråns arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/ 1350002
Omfång 608 hyllmeter
Datering 1872-1992 (Tidsomfång)
1883-1968 (Huvudsaklig tid)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 46

Här ges några exempel på skogsrelaterade handlingar i arkivet.
Serie F 16, handlingar rörande skogstorp, kronotorp och odlingslägenheter
F 16 A, Handlingar rörande nedlagda torp och odlingslägenheter, 1894-1968
F 16 B, handlingar rörande skogstorp i Norrland, 1895-1944
F 16 C, handlingar rörande kronotorp, 1932-1955
F 16 D, handlingar rörande odlingslägenheter, 1910-1944

Länk till skannad handling:
Kungl. Domänstyrelsen. Skogsbyrå I-III samt Skogstekniska byråns arkiv
Referenskod SE/HLA/ 1350002
Handlingar rörande skogstorp i Norrland 1902-1903 volym F16B:2 (Öppnas i nytt fönster)

Jägmästarens i södra Arvidsjaurs revir (1916-1967) arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/ 1220114
Omfång 9 hyllmeter
1868-1973 (Tidsomfång)
1916-1967 (Huvudsaklig tid)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 46

Här ges några exempel på skogsrelaterade handlingar i arkivet.
Serie F 1, mark och nyttjanderättsärenden, 1945-1952
Serie F 4, Vattenregleringsärenden, 1936-1969

Länk till skannad handling:
Jägmästarens i södra Arvidsjaurs revir (1916-1967) arkiv
Referenskod SE/HLA/ 1220114
Markärenden, hyreslägenheter, jaktupplåtelser 1920-1966 volym F1:4 (Öppnas i nytt fönster)

Länsstyrelsen

Länsstyrelserna var från 1600-talet och fram till 1950-talet indelade i två avdelningar, landskontor och landskansli. Landskontoret ägnade sig främst åt skattefrågor och landskansliet hade hand om övriga frågor. Handlingar som rör skogsbruk finns vanligtvis i bägge avdelningarna. Länsstyrelserna med landshövdingen i spetsen hade det regionala ansvaret för kronans skogar fram till 1869, då det övergick till Skogsstyrelsen.

Skogen i länen övervakades från 1682 av en överjägmästare. Han lydde under landshövdingen mellan 1682-1780 och mellan 1824-1869. Under åren 1780-1824 var överjägmästaren underställd överhovjägmästaren.

Skogsrelaterade handlingar finns i de länsstyrelsearkiv som förvaras av landsarkivet. Här ges ett par exempel.

Västernorrlands läns landskanslis arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/1030003
Omfång 584,5 hyllmeter
1649-1953 (Tidsomfång)
1762-1948 (Huvudsaklig tid)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 22, Rosenbäcken

Serie D II x, skrivelser från Domänstyrelsen, 1866-1908
Serie D IV oa, handlingar till väg- och flottningsdiarier, 1909-1948.

Västerbottens läns landskontor arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/1030006
Omfång 273,8 hyllmeter
1650-1962 (Tidsomfång)
1888-1952 (Huvudsaklig tid)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Rosenbäcken

Serie D III r, skrivelser från Jägmästare, 1886-1936
Serie D X p, skrivelser i avvittringsärenden, 1860-1890

Skogsvårdsstyrelsen

Skogsvårdsstyrelsen inrättades 1905. Det skulle finnas en skogsvårdsstyrelse i varje län.
En skogsvårdsstyrelse skulle finnas inom varje landstingsområde och bestå av tre ledamöter. Kungl. Maj:t utsåg ordförande. De övriga ledamöterna valdes av landsting och hushållningssällskap. Enligt lag från 1960 utsåg landstinget tre ledamöter och Kungl. Maj:t tre. Länsjägmästaren var chef över skogsvårdsstyrelsen. Länsskogvaktaren var tjänsteman under honom. Han skulle kontrollera att skogsägarna följde lagen och avverkade och återplanterade som det var beslutat. Skogsvårdsstyrelserna skulle ge information till den centrala myndigheten Skogsstyrelsen som inrättades 1942. Skogsstyrelsen kontrollerade bl.a. användningen av de statliga bidragen till skogsvårdsstyrelserna. Skogsvårdsstyrelsen hade som huvuduppgift att främja och stödja den enskilda skogshushållningen. Den skulle även bedriva rådgivnings- och upplysningsverksamhet, utbildning, beståndsvård och avverkning. Ytterligare uppgifter var att bygga skogsvägar, främja återväxt och övervaka efterlevnaden av skogslagarna. Skogsvårdsstyrelsen skulle besluta om statsbidrag till enskilda för skogsförbättring samt bistå länsstyrelsen i krigsberedskaps-, fornminnes- och naturvårdsfrågor och samverka vid beredning av regionalpolitiska frågor. Skogsvårdsstyrelserna förstatligades 1980, planer på det hade funnits under en längre tid. År 2006 gjordes en sammanslagning av skogsvårdsstyrelserna och Skogsstyrelsen som blev en gemensam myndighet, Skogsstyrelsen.

Landsarkivet förvarar arkiv från Skogsvårdsstyrelsen i Dalarna-Gävleborg, Skogsvårdsstyrelsens i Gävleborgs län arkiv och Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län arkiv. Här ges exempel på skogsrelaterade handlingar i Skogsvårdsstyrelsens i Västernorrlands län arkiv.

Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/ SE/HLA/1270188
Omfång 158,1 hyllmeter
Datering 1905-1966 (Tidsomfång)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 47

Här ges några exempel på skogsrelaterade handlingar i arkivet.
FIV b, ärenden enligt skogsvårdslagen, 1961-1996
F XVIII, länsjägmästardagböcker, 1905-1924

Länk till skannad handling:
Skogsvårdsstyrelsen i Västernorrlands län arkiv
Referenskod SE/HLA/ SE/HLA/1270188
Länsjägmästardagböcker 1905-1916 volym FXIII:1 (Öppnas i nytt fönster)

 

Exempel på enskilda arkiv

Flottningsföreningar

Flottning var en dominerande företeelse i skogsnäringen och det avspeglar sig i en stor mängd arkiv. Landsarkivet förvarar över 150 arkiv som direkt kan kopplas till verksamhet inom flottningen. Flottning har funnits i Sverige ända sedan 1300-talet men det var först i slutet av 1800-talet som man började att flotta i industriell omfattning. Handen med virke ökade explosionsartat och man behövde ett praktiskt sätt att frakta stora mängder timmer från skogen till skiljeställen och sågar. Från sågarna fraktades sedan virket oftast med båt till köparna. I de större vattendragen bildades flottningsföretag och flottningsföreningar som skötte själva flottningen, som entreprenörer åt skogsägarna, där även skötseln av älvarna ingick. Därefter hade flottningen i princip samma organisation fram till att den försvann på 1960-1980-talen, då tåg och lastbilstransporter ansågs mer lönsamt.

Här ges ett par exempel från den stora mängd arkiv som rör flottning.

Ljusnans flottningsförenings arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/ 3010141
Omfång 86 hyllmeter
Datering 1821-1981 (Tidsomfång)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 22, Kusthöjden 46

Här ges några exempel på flottningsrelaterade handlingar i arkivet.
Serie AI a, stämmoprotokoll, 1856-1970
Serie FIII, handlingar angående byggnader och flottning, 1889-1898

Länk till skannad handling:
Ljusnans flottningsförenings arkiv
Referenskod SE/HLA/ 3010141
Stämmoprotokoll 1911-1917 volym A1a:4 (Öppnas i nytt fönster)

Ångermanälvens flottningsförenings arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/ 3010902
Omfång 235 hyllmeter
Datering 1739-1984  (Tidsomfång)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 22, Kusthöjden 46

Här ges några exempel på flottningsrelaterade handlingar i arkivet.
Serie F 4, Flottnings- och sorteringsrapporter, virkesredovisningar m.fl. redogörelser, 1911-1962
Serie F 7, Handlingar rörande sorteringsverket i Sandslån, 1911-1983

Länk till skannad handling:
Ångermanälvens flottningsförenings arkiv
Referenskod SE/HLA/ 3010902
Flottningsrapporter 1966 volym F4:15 (öppnas i nytt fönster)

Kopparfors AB

Kopparfors AB var ett skogsindustriföretag. Det låg i Ockelbo, Gävleborgs län. Under 1970-talet fanns det ett sågverk och en sulfatfabrik i Norrsundet. I sulfatfabriken, anlagd 1922, tillverkades helblekt cellulosa och specialmassor för elektriskt papper. I Gästrike-Hammarby fanns en magnefitfabrik som tillverkade oblekt cellulosa. Det fanns också en kartongfabrik i Fors. I mitten av 1970-talet hade företaget cirka 2400 personer anställda.

Kopparfors grundades 1854 och hette då Kopparbergs och Hofors Sågverksbolag. Bakgrunden till grundandet av företaget var att Hofors bruksägare och Stora Kopparbergs Bergslag behövde skog till driften av sina bruk. Grundare av företaget var även ett antal personer, W Nisser, S.C. Nisse, C.A. Lundqvist, J.H. Munktell och C. Geijer. Man köpte skog, avverkningsrätter och andelar i sågverk. Kopparfors blev ett aktiebolag 1855 och bytte 1937 namn till Kopparfors AB.

En ångsåg anlades 1861 vid Stora Näs i Vika socken. Carlsfors sågverks AB köptes in 1874. Dådrans bruk med skogar i Rättviks socken köptes 1878 i och med det tillkom även järnhantering i verksamheten. Detta utökades ytterligare när man 1880 köpte Svabensverks bruk i Alfta socken. I och med det ägde företaget skog i både Gävleborgs och Kopparbergs län. När Ockelboverken köptes 1887 blev järnhantering en betydelsefull det av bolagets verksamhet.

Ockelboverkens järnbruk var belägna i både Kopparbergs och Gävleborgs län. De var Dådran i Kopparbergs län och Vi, Brattfors, Jädraås, Åbron, Åmot, Viksjö, Katrineberg, Svabensverk och Hillevik i Gävleborgs län. De flesta av järnbruken såldes 1887 till Kopparbergs och Hofors sågverks AB. Under 1930-talet avvecklade bolaget järnbruksrörelsen. Kopparfors AB blev ett renodlat skogsindustribolag. Det uppgick 1987 i Stora vilket senare blev Stora Enso.

Ockelboverken grundades på 1670-talet av Sven Bröms. Han var son till en kyrkoherde och var utbildad till läkare. Han var en tid drottning Kristinas livmedikus. Han fick säterifrihet 1666 på sitt hemman Wij, senare Vi, i Ockelbo. Han uppförde en herrgård där 1672. Sven Bröms förvärvade 1673 rättigheter till ett stort antal skattehemman i Ockelbo och Valbo socknar. Han tog tillsammans med sin svåger Robert Petré upp Åbrogruvan på Wij hemmans skogar. De anlade Åbro masugn och Brattfors hammarsmedja. Viksjö bruk anlades 1676 i Hamrånge.

Sven Bröms äldsta dotter Catharina Bröms anlade 1710 Åmots bruk som blev ett av de större bruken i Gästrikland. Ockelboverken var Gästriklands största bruksrörelse när Catharina Bröms avled 1736. Hennes söner ärvde egendomarna och sonsonen Karl Cederström köpte 1779 Katrinebergs bruk.

Karl Cederström sålde sina fastigheter i Ockelbo, Bollnäs, Hanebo och Hamrånge till kusinen Mårten Bunge. Han var greve och blev senare överhovjägmästare. Mårten Bunge anlade 1797 Wij manufakturverk i anslutning till Wij säteri. Direktör J. A. Åberg köpte 1816 Ockelboverken, Åbron, Brattfors, Åmot, Wij och Katrinebergs bruk. Hans söner ägde bruken till 1834. Efter det blev sonen Johan Albert Salomon ensam ägare. Han anlade 1856 Avaströms sågverk och Jädraås masugn. Johan Albert Salomon Åberg avled 1885. Hans arvingar sålde 1887 Ockelboverken till Kopparfors och Hofors sågverksaktiebolag. I köpet ingick Vintjärn-Jädraås järnväg. Den blev senare utbyggd till Dala-Ockelbo-Norrsundets järnväg, DONJ. Den var klar 1897. Man anlade järnvägen för att underlätta transporterna mellan bolagets olika bruk. Järnvägen sträckte sig mellan Linghed i Dalarna till Norrsundet i Gästrikland.

Kopparbergs och Hofors sågverks AB köpte 1878 Dådrans järnbruk, 1880 Svabensverks järnbruk, Hilleviks bruk 1903. Dessa köp innebar att man fick kontroll över de stora skogsarealer som bruken hade. Åmots bruk lades ner 1887.

Kopparbergs och Hofors sågverks järnbruksrörelse var koncentrerad till Wij/Vi och Jädraås. Man installerade ett valsverk i Vi 1883. Det byggdes sedan ut i omgångar. Verksamheten i Vi lades ner 1933. Jädraås bruk byggdes ut i omgångar i början av 1900-talet men i början av 1930-talet lades verksamheten i hyttan ner och smedjan drygt 10 år senare. Det blev slutet på Kopparfors och Hofors sågverks AB järnbruksepok. Jädraås bruk och Wij valsverk är idag bevarade som industriminnen. Bolaget koncentrerade verksamheten till Gävleborgs län där man ägde stora mängder skog. I Norrsundet köpte man 1889 en ångsåg som två år senare ersattes av en ny.

Ägarförhållandena ändrades 1906 då Wallenberggruppen blev ägare till bolaget. Samma år köptes Storviks Sulfit AB. De hade en sulfitfabrik i Gästrike-Hammarby. Man ägde även sulfatfabriken i Norrsundet. År 1946 köptes Östanfors sulfatfabrik i Fors. Den byggdes om till kartongfabrik 1950-1952. Anläggningarna byggdes ut successivt. Sulfitfabriken i Gästrike-Hammarby lades ner 1982. Man uppförde i stället en fabrik för plastbeläggning av kartong.

Bolagets skogsinnehav utökades med köp av Brossfors AB (skogar i Leksand) 1937, Bollnäs Skogs AB (skogar i södra Hälsingland) 1966, Kilafors Jernverks AB (skogar i södra Hälsingland) 1969 och Suraskog AB 1975. Det var tidigare Surahammars Bruks och Kohlswa Jernverks skogar i Västmanland.
Kopparfors blev 1977 ett helägt dotterbolag till AB Papyrus. Papyrus omorganiserades och i samband med detta införlivades Kopparfors 1987 med Stora-koncernen och var i och med detta inte längre ett självständigt bolag. I Stora Ensos ägo fanns bara Fors kartongfabrik (2011). Hammarby bruk lades ner 2006. Sulfatfabriken och sågverket i Norrsundet lades ned 2008 och 2011.

Här följer en sammanställning över de arkiv som kan kopplas till Kopparfors AB.

Länk till lista över arkiv kopplade till Kopparfors AB. (Öppnas i nytt fönster)

Här ges ett par exempel från den stora mängd arkiv som rör Kopparfors AB:s verksamhet.

Testeboåns flottningsförenings arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/ 3012054
Omfång 11,75 hyllmeter
Datering 1887-1965 (Tidsomfång)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 46

Här ges några exempel på flottningsrelaterade handlingar i arkivet.
Serie E 1 Inkomna handlingar, 1905-1964 
Serie F 1, Byggnationer, avtal och reglementen, 1856-1972

Länk till skannad handling:
Testeboåns flottningsförenings arkiv
Referenskod SE/HLA/ 3012054
Byggnationer, avtal och regementen 1873-1951 volym F1:3 (Öppnas i nytt fönster)

Åmots bruks arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/ 3012004
Omfång 31,1 hyllmeter
Datering 1711-1887 (Tidsomfång)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 46

Här ges några exempel på skogsbruksrelaterade handlingar i arkivet.
Serie D 2 Koljournaler, 1860-1865
Serie F 1 Dagsverksböcker, 1844-1887

Länk till skannad handling:
Åmots bruks arkiv
Referenskod SE/HLA/ 3012004
Dagsverksböcker volym F1:8 (Öppnas i nytt fönster)

NCB

NCB AB, (Norrlands Skogsägares Cellulosa AB), Kramfors, var en svensk skogsindustrikoncern som fanns mellan 1959 - 1994. Norrländska skogsägarföreningar bildade en industrikommitté med syftet att kunna skapa förutsättningar för att förädla det virke man producerade. Bondeförbundets partiledare Gunnar Hedlund blev ledamot i kommittén. Den föreslog 1958 att skogsägarföreningarna själva skulle skapa sin egen skogsindustri. I mars 1959 bildades NCB AB, (Norrlands Skogsägares Cellulosa AB). Den hade nio skogsägarföreningar, Lantbruksförbundet och LRF som ägare. Gunnar Hedlund var ordförande.

NCB köpte befintliga skogsindustrier i Norrland, t.ex. Sandvikens sulfatfabrik i Kramfors och massa- och pappersbruket i Hörnefors. Genom att köpa upp olika företag inom skogsindustrin fick NCB en stor spännvidd i sin verksamhet. Man tillverkade t.ex. papper, massa, spånskivor, plywood, sågade varor och trähus. NCB hamnade under 1970-talet i en kris och svenska staten fick gå in med ekonomiskt stöd. Förutsättningarna blev bättre under 1974 och NCB kunde fortsätta att köpa företag under några år. Detta förändrades 1975/76 och NCB fick stora lager med osålda produkter. Bolaget blev konkursmässigt 1978. Krisen avhjälptes delvis genom lån. Staten blev majoritetsägare av bolaget. Alla statliga skogsintressen samlades 1994 i Assi Domän.

NCB:s arkiv (Länk till Nationell arkivdatabas - NAD)
Referenskod SE/HLA/ 3012147
Omfång 252,8 hyllmeter
Datering 1960-tal 1980-tal (Huvudsaklig tid)
Arkivinstitution landsarkivet i Härnösand, depå Kusthöjden 22, Kusthöjden 46
Villkor: Ja
För handlingar yngre än 25 år sker utlämnandet efter beslut av landsarkivarien.

 

Tillbaka till sidans början

 

© Landsarkivet i Härnösand