Ordlista

A

Allmänning Mark, särskilt skogs- och betesmark som utgör gemensam egendom.

Aptering En trädstams uppdelning genom kapning i sortiment. Uppdelningen bör göras så att största möjliga ekonomiska utbyte erhålls.

Avvittring Uppdelning av skogsmark i Norrland och Dalarna. Lantmäteriet mätte upp skogsmarker som sedan tilldelades/skiftades mellan kronan (staten) och enskilda ägare. Processen inleddes på 1600-talet och avslutades till största delen på 1800-talet.

B

Bergskollegium Ett centralt ämbetsverk i Sverige som fanns mellan 1637-1857. Det ledde och kontrollerade gruvnäringen och metallförädlingen. Det var kronans ämbetsverk över bergsmännen. Det utfärdade bergsprivilegier till bergslag och privilegiebrev till järnverk och hammare.

Bestånd Ett skogsområde som karaktäriseras av en viss enhetlighet beträffande ålder, trädslagsblandning, bördighet, etc.

Biflottled Del av flottled som ledde ner till huvudflottleden, i regel älven. Bestod av bäckar och åar som rinner ner i huvudälven.

Blädning En skogsbruksmetod där man avverkar enstaka utvuxna träd eller trädgrupper. Motsatsen är trakthyggesbruk, där man avverkar samtliga träd i ett område.

Bonitet Ett begrepp som beskriver markens bördighet och förmåga att producera virke. Boniteten beror på jordens karaktär och djup, markvatten, höjdläge över havet och på vilken breddgrad marken ligger (norrlandsskog har i regel lägre bonitet än skog i södra Sverige).

Boställe Fastighet som tillhörde staten eller kyrkan. Det gav innehavaren av en tjänst fri bostad och inkomst från jordbruk. Ofta hörde även skogsmark till fastigheten.

Bröt Ansamling av virke som fastnade i flottleden.

Buntflottning Flottning av buntat virke.

C

Cellulosa Ett organiskt ämne (kolhydrat) som utgör stödsubstrat i växternas cellväggar.

D

Dimensionsavverkning Avverkning av flertalet träd överstigande viss grovlek och höjd.

Djurgård Inhägnad skogs- eller hagmark där man håller vilda djur.

Domänreservat är en typ av skogsreservat som avsattes i Sverige av dåvarande Domänverket. När Domänverket bolagiserades 1992 kom de fjällnära domänreservaten att administreras av Statens fastighetsverk. Idag har flera domänreservat blivit naturreservat och sköts av länsstyrelsen i respektive län.

Domänstyrelsen Statligt ämbetsverk som inrättades 1882 genom en sammanslagning av Skogsstyrelsen och Kammarkollegiums avdelning för domänförvaltningen. Det blev ett affärsdrivande verk 1912 som fick namnet Domänverket.

F

Forstmästare Examenstitel efter tvåårig utbildning vid Skogshögskolan.

Fröträd Träd vars fröproduktion får ge upphov till naturlig föryngring.

G

Gallring en blandning av skogsvårdsåtgärd och avverkning. Träden glesas ut så att de kvarstående stammarna ska kunna öka dimensionstillväxten. De träd som fälls tas tillvara som timmer och massaved.

H

Hejderidare Under 1600- och 1700-talen vanlig benämning på jägmästare. En annan beteckning som förekom var kronojägare.

Humus Organiskt material i olika nedbrytningsstadier.

Huvudflottled En flottleds huvudfåra, älven, ibland också större förgreningar av vattendraget.

Härad från En forntida benämning på landområde, del av landskap, fylke och dylikt i de nordiska länderna.

I

Intag Där virket togs in i sorteringsverket.

J

Jordart Klassificering av lösa jordlager beroende på bildningssätt, kornstorlek, sammansättning eller fysikaliska egenskaper.

Jordmån Del av jordlager som direkt påverkas av klimat, vegetation, djurliv eller människan.

Jägerifiskal Högsta ämbete inom skoggstaten från 1680.

Jägeristaten Se skogsstaten.

K

Kammarkollegiet Kammarkollegiet är Sveriges äldsta ämbetsverk. Det har sitt ursprung i Gustav Vasas kammare som inrättades 1539. Det skedde genom en utbrytning ur det kungliga kansliet. Det skulle kontrollera fogdarna och granska deras redovisningar och ha hand om rikets ekonomiska tillgångar.

Katning Att skynda på tallens naturliga förmåga till ansamling av tjärämnen.

Klavning Mätning med klave, ett instrument av skjutmåttstyp för mätning av diameter på träd eller stock.

Kronopark Skogsområde som ägs och disponeras av kronan (staten). Ursprungligen ett område som var avsatt till djurgård och jaktpark.

L

Landskapsallmänning Landområden inom en by, socken eller härad som var fritt att nyttja för dess innevånare.

Lignin Vedämne (polymer i förening) som är stödsubstans i högre växters förvedade struktur.

Länjägmästare Chefstjänsteman på en skogsvårdsstyrelse.

M

Massaved Virkessortiment avsett för framställning av pappersmassa. Både lövved (främst björk) och barrved (tall och gran) förekommer.

Mekanisk massa Barkad ved som slipas eller huggs till flis och mals så att vedens fibrer separeras och bildar pappersmassa.

P

Plywood Skiva uppbyggd av flera lager fanér som limmats samman, vanligen med fiberriktningen vinkelräta mot varandra.

R

Revir Område som försvaras av en eller flera individer mot inkräktare. Även: från och med 1869 den gängse benämningen på en jägmästares förvaltningsområde.

Riksjägmästare Högsta tjänsteman inom skogsstaten. Ämbetet inrättades genom 1634 års regeringsform och varade fram till 1682 då det ersattes av fyra jägerifiskaler.

S

Skogsodling Sådd eller plantering av träd.

Skogsregale Allmänningar som staten tog i anspråk.

Skogsstaten Den del inom den statliga förvaltningen som ansvarade för de allmänna skogarna.

Skotare En skogsmaskin med vagga för att transportera virket till uppläggningsplats (avlägg) där det hämtas av lastbil. Skotaren är försedd med kran och grip som tar flera stockar i ett lyft.

Skördare En skogsmaskin utrustad med kran, grip och såg. Den fäller, kvistar och kapar trädet i olika längder, dimensioner och sortiment för bästa ekonomiska utbyte. Moderna skördare är utrustade med apteringsdatorer och ofta med satellitbaserad navigation – GPS.

Slutavverkning Åtgärden gör när skogen är så gammal så att tillväxten har avstannat. Antingen tas alla träden bort och ny skog planteras eller sås. Man kan också lämna kvar fröträd som sätter kottar från vilka frön sprids till marken och nya plantor växer upp.

Slana Lång och smal trädstam.

Stämpelyxa Yxa som användes vid avverkning för att märka virket med en ägarsymbol.

Sulfat Salt av svavelsyra. Sulfatprocessen dominerar idag vid framställning av pappersmassa till de flesta pappersprodukter. Massan kokas och veden behandlas med kemikalier för tillverkning av pappersmassa.

Sulfit Salt av svavelsyrlighet. Sulfiternas största användningsområde var tidigare vid framställningen av pappersmassa. Vid sulfitprocessen användes mestadels ved från gran. Sulfitprocessen har nu ersatts av sulfatprocessen.

T

Tallhed Tallskog med lavar och enstaka mossor i bottenskiktet och eventuellt med spridd förekomst av ris i fältskiktet.

Trakthyggesbruk Skogsbrukssätt där skötselåtgärderna under olika utvecklingsfaser hos skogen går ut på att skapa enhetliga bestånd.

U

Uppläggsplats Plats för förvaring av avverkat virke.

Utvältning Det på land inför flottningen upplagda timmervältorna som rullades ner i vattnet.

Urskog Skog som aldrig har påverkats av mänsklig verksamhet som jord- och skogsbruk. Urskogen i Sverige är mindre än 0,5 % av all skog.

V

Vindfälle Träd eller stam som har fällts av vinden.

Å

Årsring Vedskikt som bildas i ett träd under ett år.

Ä

Ädellövskog Beståndstyp som utgörs av lövträd till minst 70 % och av ädla lövträd, t.ex. ek och bok, till minst 50 % och vars areal är minst 0,5 hektar.

Ö

Överståndare Träd som förekommer i glest bestånd och som är mycket äldre än beståndets övriga träd.

 

Tillbaka till sidans början

 

© Landsarkivet i Härnösand